• Okategoriserade

    Förlåt

    Jag har sagt det förut och jag säger det igen: konsten lär mig saker om mitt liv. Den får upp till ytan vad jag behöver mest.   När jag gör mina abstrakta kolteckningar är det förstås långt från alla bilder som jag tycker blir något, alltså som motsvarar känslan jag vill få fram i stunden jag gör dem. Således blir en del liggande, i de misslyckades hög. Jag har svårt att slänga dem, för jag känner en viss ömhet (förutom frustration) för dem.   En dag kände jag mig modig och upprorisk, och tog några av dessa teckningar och rev sönder dem. Sen satte jag ihop dem igen, huller o…

  • Okategoriserade

    Andas – berättelsen om en bildserie

    Jag går ut i den värmländska skogen med min kamera. Jag behöver gå en stund, liksom gå av mig stadsbruset, innan jag saktar ner mina steg och låta mina ögon och nyfikenhet leda mig och mina fötter. Jag går saktare och saktare. Grenar, kvistar och lövverk blir till linjer och fält av ljust och mörkt, snarare än de växter de är. Jag använder min analoga kamera, en Nikon FE2, och det tar lite tid att titta genom den lilla sökaren, och skruva, titta, skruva lite till, justera, fundera över vad jag vill låta träda fram, vad jag vill sudda ut lite grann, vad är viktigt att behålla i bilden, vad…